ORTNAMN

 

Hästveda skrives 1145 som Hestvite, d.v.s. hästskogen, väl närmast där hästarna drevos på bete. Den nuvarande formen Hästveda med ändelsen -veda är den gamla benämningen för skog, säger ju precis detsamma. Och enligt lektor Palmer i Lund, en känd ortnamnsforskare skulle Hästveda vara av samma typ som t.ex. Stehag - sto-hagen och Hästhagen i Dalby. Namnen skulle möjligen stå i samband med uppföd-ningen av hästar.
Enligt sägnen ska kyrkan fordom ha hetat Hästhvita, emedan en vit häst där ska ha varit kyrkogrim.

Inom Hästveda socken finns många byar med olika namn och namntyper. De 26 bya- och gårdsnamnen i Hästveda är:

Amundtorp, Askustorp, Asmastorp, Boarp, Benarp, Esestorp, Eskeberga, Frostenstorp, Gerastorp, Mannarp, Norreskog, Ottarp, Påarp, Perstorp, Revninge, Saxalid, Skärseröd, Smörby, Sonaboda, Sjöröd, Stenkes-lycke, Tubbarp, Tottarp, Vileberga, Vivarp och Åbuen.


Alla namnen på -arp och -torp äro lättast att komma till rätta med, enär de bilda till-sammans med ett personnamn t.ex. Manne i Mannarp namn på en s.k. utflyttargård.
Ett sådant namn som Revninge är däremot betydligt svårare att klart bestämma. Det kan betyda Refningarnas by efter släkten Rafns von Rafns efterkommande. Men det kan också betyda en refning, vilket är detsamma som ett uppmätt jordområde i likhet med uttrycket en odling.


Den skånska bebyggelsen kan följas tillbaka till stenåldern, men bebyggelsenamnen äro betydligt yngre. De äldsta torde härröra från järnåldern. (folkv. börjar år 400)
Äldst är namnen på -löv och -stad. De härstammar från folkvandringstiden, under det att gårdar med namn på -torp och -röd upptages först under vikingatiden och tidig medeltid. Ännu senare är de namn, som sluta på -hult.
Namnen på -inge skall med stor sannolikhet tillhöra bronsåldern.
Namnet kan stundom vara rent naturbetecknande som i Tydinge (den tjutande) eller Bälinge (den dånande) som varit sjöman.

Stenkeslycke heter år 1469, Stenckvittslöcke, och betyder Stenkvists lycka, ett inhägnat område, Stenkvist är väl den ursprunglige ägaren.

Smörby skrives år 1344 Smörboo, vilket tyder på en betydelse smörbod, som troligen tyder på att vi häruppe har haft en fäbod. Smör kan också ha en annan betydelse t.ex. i ordet Smörkullen, som betyder där m ?? smörjer som offer åt makterna.

Sonaboda i närheten av Smörby skulle ju ge belägg för tydningen fäbod enär namnet helt enkelt säger oss Sones bodar, alltså Sones fäbodar. Sone är ett vanligt namn i orter t.ex. Sonarp, Sonetorp.

Namnen på by hör ju egentligen till de äldre typerna av odlings och kulturnamnen. Men enligt Carl Tegerns utredning om ortnamnen i Hästveda så skulle Smörby icke höra till de mycket gamla namnen på by. Han säger att efterleden -by är flertydig, den skulle dels kunna innehålla ordet bo (isländska bù bostad) dels vara uppkommen av äldre bod ( isländska, bu, bud lika med bod för förvaring av eller tillfällig bostad, vilket ju skulle stämma väl överens med tanken på betydelsen smörbod vid fäboden.

Intressant är Tegerns tydning av namnet Bäckaröd, där förleden bäck av det fornnordiska bekkr. fornsvenska beakker eller danska baeck. Betyder baka, koka, sjudande porlande vatten. Alltså skulle Bäckaröd vara nyrödjningen vid det porlande vattnet.