Hästvedas historia
 
Att Hästveda har med hästar att göra hörs direkt. Men vad är veda? Numera är ju ved detsamma som ”bränne”, men en gång i tiden betydde det alltså även skog. Ett bra indicium är att islänningarna ännu säger vidhr vare sig de menar skog eller ved.
Hästveda. 1145 Hestwite. 1583 Hestvede. Efterleden –veda är det fn. vidr, fsv. vipur och danska with –träd, skog, kultplats. Förleden Häst är det fn. hestr, fsv. haester – häst. Hästveda betyder möjligen hästskogen – skogen där hästarna drevos på bete. Enligt sägnen skall kyrkan fordom ha hetat Hästvita. Så hette den därför att den första byggnadsstenen till kyrkan drogs dit av en vit häst. Där hästen stannade skulle kyrkan ligga. Samma häst blev sedan kyrkogrim dvs. grävdes ned levande i jorden såsom ett offer åt de gamla gudarna.


Läge och gränser
Hästveda församling är belägen på gränsen mellan Västra och Östra Göinge härader i norra Skåne. Området kan betraktas som ett avsänkningsland från det sydsvenska höglandet. Markanta är de i ungefär nordsydlig riktning gående åsarna och de mellanliggande småkuperade dalgångarna. Berggrunden träder sällan i dagen utan är täckt med krossgrus till största delen. De högst belägna delarna ligger i väster, vid Eskeberga är högsta punkten 129 m ö h. Mot norr sluttar området hastigt nedåt till 80 m ö h vid torvmossen i Åbuen. Hästveda samhälle ligger i en dalgång på 70 m höjd ö h och dalen sluttar snabbt nedåt söderut för att vid Ottarpssjön bara ligga 41 m ö h. Ottarpssjön är liksom Skärsjön, Luhrsjön och Tydingen sjöar som ligger på gränsen mot andra socknar, endast Lillsjön ligger helt inom den egna socknen.

Arkeologi
Hästveda socken saknar så gott som helt fasta fornlämningar. Flintredskap från yngre stenåldern ger dock en antydan om att trakterna kring Hästveda voro bebodda relativt tidigt. De äldsta fynden daterar sig till omkring 3000 f. Kr.
Fynd av boplats talande för fast bebyggelse har man funnit i början av 1900-talet vid Hylhult. Redskap, urnor m.m. fann man då i ett grustag. Fynden daterar sig till stenålderns senare del. 1800 – 2000 f. Kr.

Hästveda församling har föga av historiska minnen att uppvisa, vare sig från forntiden eller senare århundraden, står det omtalat i Hästvedas hävder. Dock kan vissa händelser genom årens lopp vara värda att bli kommenterade.
1190 Byggdes kyrkan, ursprungligen med platt tak, väggarna i kyrkorummet står likadana idag som i slutet av 1100-talet.
1241 omtalas Göingebygdens äldste kände prästman, nämligen Carl som pastor härstädes.
Omkring 1480 fick kyrkan sina målningar i kor och långhus av Everlövsmästaren, ca hundra år senare 1598 kom predikstolen på plats utförd av Jacob Kremberg.

I Rigsarkivet, Köbenhavn L.R. Helsingborg Len, hittar man Extraskattemantalsliste 1596.
Det är en av de allra äldsta skattelängder som finns över Hästveda socken: drygt 40 bönder och 30 andra skattskyldig. Ålderdomlig stavning av namn och byar. (Några exempel).
Hestuedtt Sogenn

Jordeigne Bönnder. Krog i Mannerup Mannarp
Jordägande bönder Bennt Thrölssen i Eschebierg Eskeberga
Ellinne Nielsses i Aareboenn Åbuen

Gaardmenndtt Peder Pederssenn i hestuid Hästveda
Gårdmän Jenns i Thobberup Tubbarp
Peder Suendtzenn i Berckeröd Bäckaröd

Leiebönnder Mogenns i Thotterup Tottarp
Arrendatorer Bend i Astgudstrup Askustorp
Bunde i Stenckeslöcke Stenkeslycke

Hästveda har 26 byar, namnen stavas likadant i Decimantjordeboken 1651 som finns i Lunds Domkap. Arkiv, LI A.
Decimantes = tiondegivare.

Efter freden i Roskilde 1658 har byarnas namn fått en svensk stavning, d.v.s. den stavning de har idag.

Striderna var inte avslutade i och med fred hade slutits, strider förekom på flera platser i Skåne flera år senare. Ett slag utkämpades i Hästveda under början av februari 1710 under Magnus Stenbocks befäl. Minst halva Stenbocks armé slår läger i och omkring Hästveda, spåren efter hären är ett sargat Hästveda med stora krigsskador. Den danska hären drog sig tillbaka efter strider i Bäckaröd, där några stupade och andra dog av de skador de ådragit sig i striden, så även i den svenska hären

Pesten nådde Hästveda år 1711, sammanlagt tycks pesten den gången tagit minst 12 liv. Alla offren begravdes enligt traditionen på en särskild pestkyrkogård vid Bäckaröd. Platsen kan inte närmare anges , eftersom alla ev. minnesmärken borttagits och gravkullarna är helt utjämnade.

1838 Ur Hästveda sockenstämma/kyrkostämmoprotokoll

Ett flertal bränder hade på sista tiden skett genom oförsiktigt svedjande. Stämman bestämde, att hemmansägaren skulle alltid själv vara närvarade vid svedjning, även om annan person skulle skörda svedjan, och minst 6 man borde dessutom vara närvarande för att begränsa elden. Varje hemman bör ha brandspruta, vilket sexmännen skall efterse.
Hemmansklyvningarna hade på sista tiden gått allt för långt. Stämman yttrade, att ingen kunde anses vara besutten på mindre hemmansdel än 1/16 mantal. Ytterligare delning bör stävjas. – Till en bättre nykterhet bör bruket att dagligen använda brännvin i hushållet inskränkas. Missbruk har ofta förekommit, t.o.m. hos kronofjärdingsmannen.

1853 Ur protokoll

”Den gamla frågan om uppförande av ett skolhus” börjar nu nalkas sin lösning. Pastor hade i lång tid upplåtit eget litet hemman för skolans behov. Det föreslås att denna lägenhet tillbygges och blir ett verkligt skolhus. Även en annan tomt finns på förslag, en uttagen skolhusplan ”belägen mitt för handelsboden på själva bygatans oroligaste ställe”, men den anses föga lämplig.
- Pastors privata skolhus på sandtaget inom prästgårdens ägor antogs nu som skolhusplan. Huset skall tillbyggas. Församlingen köpte de befintliga byggnaderna för 333 Rdr Banco av pastor.

1862 Järnvägen med stambanan öppnas.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

1882 utgav Rosenberg: Geografiskt statistiskt handlexikon över Sverige. Han hämtade de flesta av sina uppgifter 1878 års taxeringskalender, där beskrivs följande om Hästveda och Farstorp.

Hästveda
Län: Kristianstad, Härad: Ö. Göinge, Socken: Hästveda.
Beskrivning:
Hästveda. Sn i Ö. Göinge hd, Kristianstads län, kring S. stambanan, hvilken mitt i sn något v. om kyrkbyn har stationen Hästveda, äfven post- och telegrafstation, 9,4 mil om Malmö och 48,3 mil s.v. om Stockholm. 0,537 qv.-mil, hvarav land 0,512 eller 11.842 tnld, 23 1/6 mtl, 1.942 inv., 674.600 kr fastighetsvärde. Mager skogstrakt med vidsträckta ljungfält och mossar, de senare ofta odlade. Den brutna marken har flerestädes ansenliga höjder. Lursjön på v. sidan och Tydingen på ö. sidan äro betydliga vattendrag. Ingen större egendom förekommer. Byn H. har gästgiveri, bränneri, tax. 1.500 kr., qvarn, missionshus, flere handlande och driver ganska livlig rörelse, isynnerhet vid stationen, där skogsvaror, brännvin och något kreatur avsändas. Skjuts lämnas till Broby 1,1 mil, Marklund 1,9, Bjernum 1,5 och Hessleholm 2 mil. Staten äger 5/8 mtl Hästveda. Sn utgör med annexet Farstorp ett regalt pastorat af 2 kl. i Lunds stift.

Farstorp
Län: Kristianstad, Härad: V. Göinge, Socken: Farstorp.
Beskrivning:
Farstorp i Kristianstads län, V. Göinge hd. Sn i n. Skåne, nående i ö. fram till S. stambanan vid stationerna Hästveda och Ballingslöf. 0,683 qv.-mil, hvaraf land 0,658 eller 15.228 tnld, 24 3/16 mtl, 1.808 inv., 657.300 kr. fastighetsvärde. Marken sluttar mot Almaån i s., hvilken upptager sns vattendrag, af hvilka Lursjön i ö. gränsen, mot Ö. Göinge hd, är den enda betydliga. Kuperad skogstrakt, utom i de kala ö. och s. delarna, mosstillgången betydlig. Jordbruk, skogsavverkning och brännvinsbränning sns näringar. I Farstorps by finnes poststation ävensom garveri. Sn äger 2 skolhus och är annex till Hästveda.